depphumör
När allt bara är jobbit o fel, man har inte lätt för nånting man nånsin provat på o hjärnan måste alltid gå på högvarv för att hinna me. Ja måste använda all min kraft till allt ja ska klara av, även små saker, det gör att ja lätt blir trött o less på att göra saker. De mesta går åt till att vara förbannad på äckliga männsikor som inte ser nånting genom min vinkel. De blir tillome jobbit att stå, gå o andas. Varje andetag är ansträngande till max, varje tunga steg ja tar gör mej tröttare o tröttare o de enda ja vill är att bara ligga ner o inte göra ett piss o fortsätta me de resten av livet. Min insida innerhåller inget mer än ett enda stort tomrum just nu, ja vet inte vartfan ja har mej själv eller nån annan heller, vilket är en självklarhet. Förut vare alltid helt säkert vem ja skulle berätta allt till, öppna mej för o bara förlita mej till 100, men nu finns det ingen sån längre... Ni bara glider ifrån mej, eller ja från er, ja har ingen jävla aning. Ja orkar fan inte tröttaut nån me mina jävla saker ja tänker o känner, vemfan bryr sej?
Jag älskar dej fortfarande, men ja kan låtsas som att ja inte gör de, ja kan stänga av allt o bara skita i de. De går bra att inte ha dej i mitt liv, men jag älskar dej o en gång lyste du upp min värld me nåra extra starka stjärnor. Men dom va inte så mkt att ha eftersom de dog ganska snart vilket ja vetat o nästan väntat på för att inte behöva skjutaupp mörkret som skulle falla över mej förr eller senare. Ja visste sanningen innerst inne hela tiden, så ja fick så ont när den ibland stack till o påminnde mej om att den fanns lite extra. Ja visste juh att vi inte är såna som i slutet får varann.
Jag älskar dej fortfarande, men ja kan låtsas som att ja inte gör de, ja kan stänga av allt o bara skita i de. De går bra att inte ha dej i mitt liv, men jag älskar dej o en gång lyste du upp min värld me nåra extra starka stjärnor. Men dom va inte så mkt att ha eftersom de dog ganska snart vilket ja vetat o nästan väntat på för att inte behöva skjutaupp mörkret som skulle falla över mej förr eller senare. Ja visste sanningen innerst inne hela tiden, så ja fick så ont när den ibland stack till o påminnde mej om att den fanns lite extra. Ja visste juh att vi inte är såna som i slutet får varann.
bara för att
jag känner mej så glad :D men helt i onödan ja vet ^^ men iaf. ja bara är det o ja älskar de helt enkelt. Men varför börja tänka på allt jobbit som att livet kommer suga som vanlit imorron igen, ja orkar inte, imorron blir säkert en skitdag, men ja har fan en hel härlig natt att sova mej igenom, hur bra är inte de? :D ja kan tillome ligga o lyssna på musik o ringa nån rolig människa o prata me o berätta om hur jävla glad ja är o kanske käka nått. Önskar ja hade haft en cola här nu, en ÄKTA jävla cola... ingen fäjk, men mamma verkar som aldrig fatta dedär me äkta o oäkta hur jävla stor skillnad de är... menmen va ska man göra? man fåru göra allt själv, ska bli skönt att dra härifrån sen, längtar en aning. Men palla dra upp en massa om mamma, blir bara på dåligt humör då... asså ja älskar henne, men inte hennes jävla sätt att beete sej på ibland, inte dedär me colan o att hon alltid tjatar om hur dyr ja är... har ja bett om att bli hennes barn kanske... haha dumfan.
Men ja har faktiskt hoppat me min finus idag o han va duktig, han tkr som de är så jävla kul. men min osäkerhet finns juh där o så även på minihinder... De var ett jävla bra tagsen sist ja hoppa själv utan hoppgruppen... Men ja känner som inget behov av de eftersom vi båda lessnar ganka fort. ^^ vi är så lika han o ja, kommer som aldrig hitta nån finare häst ja passar så bra me. inte för att ja nånsin i mitt liv skulle köpa en nu om ja fick göra om de, (känns de just nu iaf) men man vet aldrig om man får nå jävla ryck o skaffar sej en ny i framtiden. ja brukar juh som få mina plötsliga ryck rätt ofta o de är juh inte alltid possitivt. hojja... men nu har ja såå ONT i storsätt hela kroppen efter nåra timmar på denhär stolen så ja måste nog dra o börja fixa mej för natten, men hare så bra o sovsött <3
Men ja har faktiskt hoppat me min finus idag o han va duktig, han tkr som de är så jävla kul. men min osäkerhet finns juh där o så även på minihinder... De var ett jävla bra tagsen sist ja hoppa själv utan hoppgruppen... Men ja känner som inget behov av de eftersom vi båda lessnar ganka fort. ^^ vi är så lika han o ja, kommer som aldrig hitta nån finare häst ja passar så bra me. inte för att ja nånsin i mitt liv skulle köpa en nu om ja fick göra om de, (känns de just nu iaf) men man vet aldrig om man får nå jävla ryck o skaffar sej en ny i framtiden. ja brukar juh som få mina plötsliga ryck rätt ofta o de är juh inte alltid possitivt. hojja... men nu har ja såå ONT i storsätt hela kroppen efter nåra timmar på denhär stolen så ja måste nog dra o börja fixa mej för natten, men hare så bra o sovsött <3
huu
då sitter man här o prismärker en massa, o eftersom de typ är en halvtimma kvar innan ja tar lunch så tyckte ja att de behövdes en liten paus här. ^^ Menmen ja försov mej iaf lite i morse, ja fick stressa lite men ja hann ändå me de nödvändigaste men kom liiite sent iaf... men de var rätt skönt, nåra extra lediga 20 minuter typ. xD Idag är det "bara" 2 veckor o en o en halv dag kvar, eller inte riktit de heller för mej eftersom ja ska till läkaren imorron så ja slipper juh nåra timmar där me. :D Ska ringa tandis o säga att ja är villig att komma snart också, de skadar inte att kika lite. Men nu ska ja återgå till arbetet här o vara duktig. ^^ Tjaråå
Ja blir mer o mer ego om de käraste ja har
Ja blir mer o mer ego om de käraste ja har
sova?
jadu, ingen aning... om ja går o lägger mej nu så kommer de bli morgon fortare o de har ja verkligen ingen lust me. Ja kommer att vara trött o förbannad imorron, de känner ja som på mej me heela min hjärna, nästan. Ja önskar ja hade kunnat fördubbla natten några ggr o bara få soooova i så många hundra timmar ja orka. De hade vart sååå underbart så de finns inte! ^^ Ja har hållt på plåga mitt stackars hår också ett tag, ja tkr jätte synd om de, före lär väl ramla av vilken sekund som helst xD haha, de skulle som vart lite tråkit. Ja skulle juh som bara inte kunnat kolla mej i spegeln på nåra månader så... Efter detta ska ja never ever blondera mitt hår igen, de är absolut inte värt besväret på nått sätt. Men nu fåre fan i mej va nattinatti för mej känns de som, ni får sova så sött allesammans <3
åhhhh, ja har trååååkiiiiit
nu sitter ja här på min praktik o slösar bort tiden, mina arbetskamrater här måste tycka ja är grymt lat som bara sitter här o nördar, men de skiter ja fullständigt i just nu, för ja har ingen jävla aning om va ja annars ska göra... Ja hade typ kunnat ligga hemma o sova hela den här dagen såå mkt nytta känns de som att jag gör hära. Asså lite har ja juh faktiskt gjort som typ prismärkt lite varor, fyllt på o fixat lite i hyllorna så att allt ska få plats. Nu är det endast en kvart kvar av detta tråk o ja hoppas att mamsen inte glömmer att ta me min cola så att ja har me den i stallet, annars läre bli en fortsatt jobbig dag dehära. Men att komma till stallet känns så jävla skönt efter detta, mitt andra hem typ. Där är ja inte ivägen, ja har alltid nått att göra, massa folk att snacka me hela tiden o de är bara såå hemma! ^^ Huu, man hinner inte me mkt annat just nu, lär inte göra de på typ 3 hela veckor till, eller 2 o 4 dar (me borträknade helger då) Jaja, ska ta o dra nu snart tjaoråå ^^
söndag
vilket betyder jobbiiiit imorron... Fullspäckat schema som vanlit.... men de har juh sina fördelar, behöver sällan fundera på va man ska göra iaf. Som just nu funderar ja på att hoppa i duschen o käka, men ja har verkligen ingen lust att laga mat, hinner faktiskt tappa aptiten medans ja göre, min mat lyckas ja alltid bränna eller nått sånt så ja är hellre utan. Men snart ska ja bli snygg, så då måste ja börja sköta om mej o äta nyttit o börja träna igen, de bara måste bli så, om de så blire sista ja gör! Jaja nu ska ja kila, tjaoorå ^^
seeegt
mitt liv känns segt o värdelöst just nu... vet fan inte hur ja ska palla leva igenom de. De är faktiskt min praktik som är den värsta, upp så tidit, göra tråkiga saker, känna sej trög o dålig, gå länge varje dag o vara trött när man slutar. Jag orkar helt enkelt inte 3 veckor till. Ja hade mått bäst av att skita i den totalt, så ja får se va som händer o sker, en dag i taget är de som gäller, blir psyk av att tänka på hur länge de är kvar. Denhära handelsgrejjen är absolut inget för mej, men de har ja redan fattat för ett tag sen iofs... Ja längtar tillbaka till skolan jättejättejätte mkt.
.....
Satsa dit du kan nå istället, jag finns inte ens i närheten av dina gränser... idiotjävel.
Nu ska världen räddas
allting trasigt ska bli helt
och jag sprayar namn på muren
alla dom som tänker fel
Nu ska världen räddas
allting trasigt ska bli helt
och jag sprayar namn på muren
alla dom som tänker fel
En som gör allt
Idag har varit en "sådär" dag. Den började väl rätt okej verkar de som. Ja var på ett helt hyfsatt humör o de fortsatt väl så ett tag tills ja börja tänka på att ja måste hoppa ikväll o ja hade ingen vidare lust till de.
Men när vi hade hoppat några språng kändes allt helt perfekt. Asse var äntligen hoppglad igen o sån fin bjudning på hindren o sprången va fina. Ännu bättre gick de när vi hade hoppat banan o han skötte sej alldeles utmärkt, ja skötte mej väl ganska okej till en början o de va skitkul. Alla frågor som om o om dykt upp i skallen som varför jag ens orkar hålla på me detta när de för de mesta bara känns tungt o jävlit o när ja verligen inte har någon som helst lust till att låtsas vara duktig o göra ett bra jobb, alla de gånger ja förstört min hästs förtroende för mej o allt ja nu gjort så många gånger. Det kändes som att de va värt att ja har orkat o fortsatt. Nu var de roligt, de tyckte vi båda. De är såna stunder man ska komma ihåg o glädjas åt. Men när vi skulle hoppa omhoppningen blev de korslutining i min hjärna o redan innan ja hade börjat var ja osäker som vanlit... Som en jävla äckelnöt red ja helt fel, på helt fel hinder o en helt fel väg. Efter de höll ja såklart på att ramla av o ja drog han i munnen. Han som ställt upp o hoppat trotts min galna väg, själv hade ja slängt den idioten åt helvete som gjort nå sånt mot mej. De hade vart så jävla rätt åt mej att lyckas slå ihjäl mej i hindret, en som kan lyckas klanta sej så jävla mkt kan nog lyckas me de också. Då hade ja inte dragit honom så hemskt i munnen. Fyfan va ja hatar mej själv när jag gör sådär. Varförvarförvarför??! Ja har inget jävla svar på varför det blir kaos i min hjärna sådär, o för de mesta i helt fel tillfällen. Om de nu måste hände kan de väl hända när ja ligger o sover... Inte när ja gör något me Asse iaf.
Jag passar inte in i hästvärlden o egentligen inte i resten av världen heller. Men vartfan ska man tavägen då...
Asse kommer att förbli min andra hälft i resten av mitt liv, den dagen ja inte äger honom nåmer kommer han ändå vara de. Den som alltid ställde upp i alla lägen o har ett hjärta av guld. Bara älskarälskarälskar dendära fina Asse.
Men när vi hade hoppat några språng kändes allt helt perfekt. Asse var äntligen hoppglad igen o sån fin bjudning på hindren o sprången va fina. Ännu bättre gick de när vi hade hoppat banan o han skötte sej alldeles utmärkt, ja skötte mej väl ganska okej till en början o de va skitkul. Alla frågor som om o om dykt upp i skallen som varför jag ens orkar hålla på me detta när de för de mesta bara känns tungt o jävlit o när ja verligen inte har någon som helst lust till att låtsas vara duktig o göra ett bra jobb, alla de gånger ja förstört min hästs förtroende för mej o allt ja nu gjort så många gånger. Det kändes som att de va värt att ja har orkat o fortsatt. Nu var de roligt, de tyckte vi båda. De är såna stunder man ska komma ihåg o glädjas åt. Men när vi skulle hoppa omhoppningen blev de korslutining i min hjärna o redan innan ja hade börjat var ja osäker som vanlit... Som en jävla äckelnöt red ja helt fel, på helt fel hinder o en helt fel väg. Efter de höll ja såklart på att ramla av o ja drog han i munnen. Han som ställt upp o hoppat trotts min galna väg, själv hade ja slängt den idioten åt helvete som gjort nå sånt mot mej. De hade vart så jävla rätt åt mej att lyckas slå ihjäl mej i hindret, en som kan lyckas klanta sej så jävla mkt kan nog lyckas me de också. Då hade ja inte dragit honom så hemskt i munnen. Fyfan va ja hatar mej själv när jag gör sådär. Varförvarförvarför??! Ja har inget jävla svar på varför det blir kaos i min hjärna sådär, o för de mesta i helt fel tillfällen. Om de nu måste hände kan de väl hända när ja ligger o sover... Inte när ja gör något me Asse iaf.
Jag passar inte in i hästvärlden o egentligen inte i resten av världen heller. Men vartfan ska man tavägen då...
Asse kommer att förbli min andra hälft i resten av mitt liv, den dagen ja inte äger honom nåmer kommer han ändå vara de. Den som alltid ställde upp i alla lägen o har ett hjärta av guld. Bara älskarälskarälskar dendära fina Asse.
<3 <3 <3
Igår kom vi hem, de har vart jobbit att resa så många timmar o vi har haft stoora problem me att hitta sköna ställningar vi kan sitta/sova i! Men de va värt de, för kent är helt klart BÄST! Dom va sååå jävla grymma o de va förbannat kul att se! :D De spelade en massa av mina favvolåtar som mannen i den vita hatten, socker, 400, columbus, ingenting, den döda vinkeln, Innan allting tar slut o en massa andra braa ^^ åhhh! De har verkligen vart jätte kul! Vi hann shoppa lite också faktiskt, de va rätt kul de me. De värsta va nog på kvällen när vi hade kommit tillbaks till hotellet o vi hade glömt att käka (eller om vi bara hade hoppat över de) men ja va sååå jävla hungri så de har aldrig vart värre, så efter att ja gnällt ett tag så gick Ronja me på att vi skulle gå o leta efter nått som va öppet, så tillsist hittade vi kebabhuset eller vafan de nu hette o dom snacka en massa om nått vi inte fatta ett skit av, men de sluta me att vi fick käk tillslut iaf, de va verkligen en lättnad för oss båda, men mest för mej. ^^ sen låg vi o snacka gamla barndomsminnen o Ronja höll på att garva ihjäl sej när ja berätta mina, de är så sjuka saker såå ja...... fyfan. Menmen vi sov jätte gott iaf. Missade ingen buss eller tåg eller nånting på hela resan, hittade gjorde vi också (men de va nog mest Ronja som hitta) ja hade gått vilse som in i helvete om inte hon vart me. Men vi har juh fått söka lite ibland faktiskt. Men jag tkr att de har gått bra för oss. :D Jo, den dära jävla gubben på tåget som tvinga oss betala extra för att vi inte hade lägg, de va också de värsta, ja va sur i flera timmar efter de! Men lite bra var de också, för mamma satt in 500 extra till mej då ^^ Menmen nu ska ja va lite duktig o göra lite skolarbeten, ha de bara bra o frys inte ihjäl i kylan <3 pussheeej
Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla
Ja, jag sår ständigt nya frön
Och i mitt växthus är jag säker
Där växer avund klar och grön
Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö
Men älskling vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö
Jag kastar stenar i mitt glashus
Jag kastar pil i min kuvös
Och så odlar jag min rädsla
Ja, jag sår ständigt nya frön
Och i mitt växthus är jag säker
Där växer avund klar och grön
Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö
Men älskling vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö
Ja, vi ska alla en gång dö
kent
om nåra timmar drar vi! Faan va kul! ^^ Bäst o sova snart så att vi inte känner oss för tröttis imorron, eller idag äre juh men iaf på morron när vi vaknar. Jag är rätt nöjd me denhär dagen också, har tillome vart nyttig (om man tänker på att de är jag) bara ätit lite onyttiga grejjer men också sallad o druckit svinmkt vatten, de gjorde ja igår också. Verkar som att ja lyckades me att dricka bort min förkylning, känner mej nästan helt frisk. :D Wiiiieeee va glad ja känner mej ^^ o så måste vi nöta in alla låtar i hjärnan igen bara för skojjskull ^^
Du ger oss kalla kårar
Med dina svarta tysta tårar
Och vi vet alla vet allt tar slut
Långsamt genom rummen går hon ut
:)
Fick värsta ångesten nyss när ja började tänka på en massa skolgrejjs ja borde fixa nu när ja för en gångs skull har tid... De är engelska dessutom! Urch, bläää o fyfaaaan!!! Menmen sånt måste också göras om ja ska klara dehära. Men de är inte de lättaste när latheten nästan tagit över en helt. x) Ja o Asse ska iaf hoppa idag, o ja ser faktiskt fram emot de, skitmkt. :)
Snart måste ja förnya mej också, typ göra en ny piercing eller färga håret eller nå sånt. Piercingen känns mest lockande eftersom de va evighetersen ja gjorde en o så äre dags att börja bestämma mej om en tatuering eftersom de inte är så jätte länge kvar o ja hinner juuh som ångra mej tusen ggr om. xD Men nå grymt ska ja nå komma på. ^^
Tjaa ^^
Idag är en såndär dag som har varit ganska långt. Jag har hunnit med en del. Vaknat upp hos Ante o Bäckis, farit till stallet o vart me min finaste, farit hem, öppnat böckerna för att börja plugga men somnade ganska fort efter det, sen följde ja me Linnea o de va tänkt att vi skulle köra hem hennes skoter, men det gick inte riktigt som vi tänkt oss. Sen stallet igen o sen hem o fixa sej o sen till Fanny. Grattiiiis gumsan än en gång ;D Har haft de riktigt trevlit, käkat en massa, pratat om allt mellan himmel o jord o tittat läskiiiig film. Haha, fyfan vilka mardrömmar vi lär få nu hörrni. xD O efter allt vårat snack har ja tänkt efter o kommit fram till att jag ska fan uppskatta mitt liv, ja har juh nästan allt jag kan önska mej. ^^ Inte allt, men nästan, det viktigaste iaf ;D Ja tror tillome de mesta av min ilska har försvunnit nu också, det känns nästan så. Nog för att ja tusen ggr fått onda tankar på hemska människor som ja bara vill slå i tusen bitar, men när de rätta tillfället dykt upp tar ja chansen iaf. Dedära små irriterande grejjerna ja grubblat på ska ja försöka släppa, orka vara arg över saker som dessa.
Jag hoppas att jag gör dej lika lyklig som du gör mej.
Jag hoppas att jag gör dej lika lyklig som du gör mej.
Stå ut med mig, jag behöver dig.
Att känna sej ivägen, att ingen bryr sej om en längre är det värsta. Att nästan vara helt ensam bland alla som inte fattar ett jävla skit. Hur du visade mej idag/igår hur mkt du bryr dej om mej, dina ord värmde så mkt i mitt hjärta. När de andra vänder sej emot mej o inte förstår nånting, när de enda ja kan visa då är ilska som ingen kan handskas med. Du vet hur jag kan vara o hur ofta jag känner såhär, även om du inte förstår så försöker du o ger mej trygghet. De är det jag lever på. De du sa till mej tände ett litet ljus i min så in i helvete värdelösa dag, jag bara älskar dej rakt igenom. En gång gjorde du mej till en glad person. Från att vara instängd i en egen värld där ingen fick komma in, jag släppte in dej o jag insåg att det faktiskt gick att lita på någon, någon som inte bara kom o gick från min sida.
cola
ja, idag har jag äntligen fått cola, igår var ja så sugen så ja hade kunnat dö för en 1000 ggr om. xD De va fan inte klokt så hemskt de va, men idag är jag jävlit sugen på chips o dipp... De är så förbannat jobbit att alltid tänka på såntdära, men va gör man? Jaja, idag har jag vart jätte duktig, jag har pluggat till provet som vi har imon o ja tror ja kan. Tur att jag pluggade me Jofy, för jag lär mej alltid så mkt me henne. Hon är världens bästa mattelärare också måste ja bara tillägga! :D O nu funderar ja på att va ännu duktigare o gå o lägga mej innan de blir allt för sent... Iaf lägga mej i sängen, men somna de behöver man kanske inte göra på en gång, bara man är påväg lite granna iaf o inte sitter här o hänger hela natten. :) Gonatt o sov jätte gott *
Asse <3
Idag har jag varit i stallet nästan heeela dan. Jag o Fanny hann inte mer än att vakna o käka innan vi drog. ^^ Har hjälpt henne me fiket ett tag, fixat hästarna o sen ridit ut min fiiina. <3 Det känns så kul att vara hos Asse nu, är nästan inte ens jobbit att fara till stallet. Visst äre tufft ibland, men de äre värt. Han är juh de bästa ja har... Jag är nog inte menad för att hålla på me hästar o sånt, vilket märks, men att skaffa Asse är bland de bästa ja gjort, nånsin. När ingen stått på min sida har han funnits där o istället för att gå i tusen bitar har ja hållt ihop mej o de är jag glad för nu, eftersom ja har mått så bra här för nån da sen, de kanske va igår tillome. Ja bara mådde skitbra o inget kändes tungt. Eller lite i början på morron, den va inte så lyckad, men senare fram mot dagen ljusnade de. ^^ Tänk om ja kunde få känna så oftare, fan va jag hade älskat livet då. ^^
Sänk mitt hjärta som en sten
Nu kändes de jobbit igen, o ja har bara mej själv att skylla. När jag gör saker jag ångrar direkt efter o dessutom när jag redan innan vet att jag kommer ångra det jag gör. Men på senaste så har jag inte vart så stark som ja borde, o då har ja inte brytt mej så mkt. Jag som skulle stå på mej o inte vara där vart ja känner mej oviktig... Men men gjort är gjort. Jag kan juh se de som att ja ändå inte hade något annat för mej. Jag hoppas du vet att jag inte kryper för dej längre, o kommer aldrig mer att göra. Du är inte värd de. Jag känner faktiskt ingenting för dej o har inte gjort det på ett jävla bra tag. Jag tror inte att jag någonsin kommer att ha så starka känslor för någon. De känslor jag kan ha haft för en männsika nydligt har jag låtit gå sin väg, eftersom jag inte orkade o de är lättast för mej att skita i allt sånt. Jag undrar om det ens var det jag hade? Jag kanske inte ens vet vad kärlek är, o nu äre som om ja inte kan skilja på kärlek o vänskap. Men dem går juh ganska mkt in i varann ändå...
2008
i morse vakna ja av smärtan i röven o ryggen. Vilket strålande år de kommer att bli xD haha
...
Dina ögon kan krossa min värld
Vilsen...
Jag har aldrig varit så vilsen i mitt hjärta som jag är just nu. Jag vet nästan ingenting om vad jag vill o vad som är bäst för mej. Jag har knappt ork till något jag en gång brunnit för. Jag kanske behöver en paus från allt ett tag, bara hämta andan o känna efter... Men jag har ingen jävla aning om hur det ska gå till.
